Sjukskrivningen är över och allt har återgått till de normala igen, allt förutom det som sjukskrivningen var meningen för, ryggen! Men det som inte dödar de härdar, säger de som vet. Och jobbar de gör vi, ja å min super kollega Ylva. Hon mjölkar så de står härliga till och jag försöker sköta allt runtomkring så gott de går när det är vårt pass. Dvs kalvar, behandlingskor, kor som ska kalva, städ, datajobb osv osv osv osv osv..

Mycke har förändrats sedan den nya ägaren tog över, dessvärre inte till de bättre :/ det som ska va prio ett är inte längre det, och rutiner som alltid har fungerat har tagits bort nästan helt och blivit ett kaos att arbeta i. Förut var man ett team, man var tre var pass, en som fodra, en som mjölkar och en som ger kalvar. Nu är det inte längre en för alla alla för en, och "chefen" får bestämma. Nu får vi mer eller mindre klara oss helt själva.

Blir så jävla less på skiten ibland !

Det enda han verkar bry sig om är vad det korna producerar är värt, hur "producenten" och den som framställer råvaran mår verkar han ge blanka fan i. Men hur är det de brukar sägas, som man bäddar får man ligga?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hedanefter kommer ni hitta mig på http://nattstad.se/peterssonemelie ...  ...

" Kod för att importera min blogg till Nattstad: 3844272048 " ...

Z och flasklammet Isa i torsdags när hon hämtade mig. Mina fina ...

Haha, så blev det ett sånt där uppehåll igen. Men va gör de tänker jag, den som väntar på nå gott :)   Nu när korna går ute så har jag fortsatt gå upp tidigare, eftersom man aldrig vet vad som händer när de ska gå in i lagårn. Vem eller vilka som...

Känslan att få skriva ett inlägg från datorn är ju oslagbar, telefonens app är ju himla bra med telefonen och jag är inte rktigt kompisar då den stavar själv så fort den får chansen osv osv..   Jaaa, då har de vart ett uppehåll igen :p Men vet ni...