Ända sedan jag var liten så har just det där med mat vart en viktig grej för mig, mina syskon och kusiner..

Farfar hade ju lantbruk när jag var liten, mjölkkor, grisar och höns. Farmor och farfar köpte nästintill aldrig något kött, och allt kött slaktades på gården i slaktboden, allt som kunde tillagas från ett slaktat djur tillagades eller togs om hand. Mjölk tog farfar alltid med hem och äggen likaså.

Farmor och farfar bodde inte i boningshuset på gården där farfar hade korna, där bodde min farbror, hans dåvarande sambo och min ena kusin.

När jag tänker tillbaka på min uppväxt så har det inte bara vart strul å dumheter. Jag ser även tillbaka på min uppväxt med glädje, mycke kärlek och gemenskap. Och underbara somrar hos farmor och farfar på landet.

Och så här i efterhand så har jag nog mer eller mindre alltid beundrat min farmor, trots att jag vissa stunder inte alls ville erkänna de då, för under mina tidiga tonår drog vi sällan jämt, och jag blev lite av ett svart får..
Men jag undrade alltid hur farmor lyckades, huset var alltid fint, varenda morgon när vi barn vaknade så var alltid frukosten nygjord, precis som hon alltid kände på sig - att nu vaknar dom. Om vi ville kunde vi springa i nattlinnet hela dagen ute i trädgården, när vi va riktigt små sov vi middag under de ena äppelträdet i skuggan på ett täcke, alla måltider som gick att äta ute sommartid åts ute. Frukost, fika, middag och kvällsmat planerades alltid väl och trots att ett helt "kompani" skulle äta blev det alltid mat över. Emellan måltiderna hann hon med att sysselsätta oss, rensa land, plocka frukt och bär, baka, städa och hålla efter, tvätta och åka lite ärenden, blandannat hämta oss de många gånger vi passat på att smita ner till gården genom skogen då hon vände ryggen till ;) vi var allt bra avundsjuka på våra kill kusiner ibland, för att de alltid fick vara med på gården medans de menade på att vi inte hade något där att göra ;) vi ville väl bevisa motsatsen. Och jag vet inte om vi hade vissa mat tider, men alla måltider var i allafall alltid klara när farfar, pappa, farbröder och kill kusiner kom hem från gården för att hugga in. Oftast hade hon då lyckats få oss att äta innan dom, så de som jobbat skulle få äta i lugn och ro.

Mat symboliserar gemenskap för mig, ett tillfälle att få vara tillsammans, som när de kom hem från gården och satte sig ner och åt, diskuterade vad som hade gått bra och inte under tiden de vart iväg i varsina fordon, om något krånglat, farfar tillrättavisad rätt och fel.. de pratade upplägg till kommande arbetsstund efter måltid fram till nästa och så fort de ätit upp kom vi barn, likt katter och skulle gärna krypa upp i knät. Nån la sig på rygg med kepsen över ansiktet på någon skuggig plats för att smälta maten.

Likaså veckorna man gick i skolan, då längtade man till fredag kväll, då lagade mamma alltid nåt extra gott så fick vi äta vid tvn. Och helgerna åt man alltid alla måltider tillsammans.

Många säger att man inte ska blicka tillbaka, att man ska leva i nuet. Givetvis! Men det är ju faktiskt saker som hänt i det förgågna som gjort att man tagit sig dit man är nu och som skapat den man är idag. Att se tillbaka till den tiden får mig att må så bra, och jag vet med all säkerhet, att kan jag ge mina barn någon liknande uppväxt så ska de få det. Ser på ungdomar å barn idag och jämför med mig själv i samma ålder. 13 åringar som tror de är 18 redan, medans jag själv fortfarande lekte med barbiedockor i den åldern.


Så mycket har förändrats, i hela samhället på så kort tid. Och de skrämmer mig lite ibland :( speciellt vad som hänt inom lantbruket på bara 10 12 år.. men det mina föräldrar och mina mor och farföräldrar har lärt mig ska jag föra vidare. Med stolthet !

Vi människor måste bli bättre på att ta vara på vad som verkligen är viktigt runt oss, och lära oss att tala om det för dom. Visa uppskattning till dom vi inte klarar oss utan <3

 

collin jonasson

23 februari 2014 17:29

vad bra blogg du har

http://hej

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hedanefter kommer ni hitta mig på http://nattstad.se/peterssonemelie ...  ...

" Kod för att importera min blogg till Nattstad: 3844272048 " ...

Z och flasklammet Isa i torsdags när hon hämtade mig. Mina fina ...

Haha, så blev det ett sånt där uppehåll igen. Men va gör de tänker jag, den som väntar på nå gott :)   Nu när korna går ute så har jag fortsatt gå upp tidigare, eftersom man aldrig vet vad som händer när de ska gå in i lagårn. Vem eller vilka som...

Känslan att få skriva ett inlägg från datorn är ju oslagbar, telefonens app är ju himla bra med telefonen och jag är inte rktigt kompisar då den stavar själv så fort den får chansen osv osv..   Jaaa, då har de vart ett uppehåll igen :p Men vet ni...