Hela vintern har jag gråtit, frusit, vart deppig å trött, så trött. Och längtat så efter den årstid vi nu halkat in i nu, våren :) Den gör så himla gott på mig. Även fast jag inte längre vilar något på dagarna på tre dar i sträck typ så vaknar jag direkt av alarmet på morgonen, känner en energi som jag vart utan hela vintern och jag är liksom lyckligare på nåt vis, trots att jag har en hel del saker runtom mig som gör mig ledsen, känslor, dåtid, framtid, val, beslut och tankar.

Jag har så himla mycket bakom mig som jag inte kan släppa, samtidigt har jag så mycker mer framför mig som är så ovisst, skrämmande, ledsamt pga att även om nutiden är tuff, jobbig och påfrestande så finns det så mycket som jag har väldigt svårt att se mig själv leva utan. Det liksom skär i hjärtat på tanken. Så de värsta av allt, hur jag än väljer att göra, så kommer någon jag älskar bli sårad och det skrämmer mest. Att oavsett vilken framtid jag beslutar mig för så kommer jag att såra folk, folk som jag inte kan leva utan.

En sak som är jävligt skönt är att under denna veckan har jag insett att jag har sörjt vissa saker i onödan iaf, att jag sörjt saker som jag egentligen aldrig fick, jag var aldrig värd de där å den kommer aldrig bli värd de den fick. Denna veckan har jag skrattat så otroligt mycke, trots att vi haft ganska mycket att göra och vart flitiga å stått i. Men jag har vart glad, glatts åt varenda uppgift å känt mig lätt som en fjäder. Med ett leende på läpparna och ett skratt i sinnet så går allt som på en dans.

Haha, hur var de nu? Kvällfunderingar. I´m the fucking queen of it. Så fick jag nån kommentar skriven i gåtor innan på facebook, om man inte kan föra ett yttrande vidare, uttrycka sig färdigt eller göra sig helt förstådd varför ens ta sig tiden från början? Allt jag säger står jag för, till skillnad för 10 år sen, då jag gick på grupptryck och för att "passa in".

Finns många anledningar till att jag flyttade från den här skethålan, hade de inte vart för mamma, lillebror, storebror å hans familj, de få jag kan kalla vänner och några släktingar så hade jag aldrig satt min fot här. För det går bra att prata om andra, bry sig liiiiite mer om andras liv än sina egna och sitta å leka domare på sina höga hästar, men i slutändan så är alla likadana i den här stan, de är infött, ett beteende som lärs ut från tidig ålder, så hur man än vrider på det, oavsett vem som pratar mest eller vilka som påstår sig inte pratar om andra, så är alla stöpta ur samma form. Så snälla, försök inte att försöka utgöra er att vara bättre än någon annan.

Trampa jag någon på tårna nu, och oj, sitter jag å skriver de här och inte är uppriktig och modig nog att säga det rakt till er? Ransaka er själva medans ni ändå håller på! För ni är precis lika goda kålsupare.

Så jävla trött på folk! Har ni inget vettigt att säga eller har något emot mig så fine, kunde faktiskt inte bry mig mindre. Finns så mycket mer värdefulla saker i denna värld att lägga min energi på, så de går förbi mig lika snabbt som en vindpust. Och med de, säger jag gonatt.

 

Zara

5 april 2014 07:59

Jag älskar dig gumman! ❤️❤️

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hedanefter kommer ni hitta mig på http://nattstad.se/peterssonemelie ...  ...

" Kod för att importera min blogg till Nattstad: 3844272048 " ...

Z och flasklammet Isa i torsdags när hon hämtade mig. Mina fina ...

Haha, så blev det ett sånt där uppehåll igen. Men va gör de tänker jag, den som väntar på nå gott :)   Nu när korna går ute så har jag fortsatt gå upp tidigare, eftersom man aldrig vet vad som händer när de ska gå in i lagårn. Vem eller vilka som...

Känslan att få skriva ett inlägg från datorn är ju oslagbar, telefonens app är ju himla bra med telefonen och jag är inte rktigt kompisar då den stavar själv så fort den får chansen osv osv..   Jaaa, då har de vart ett uppehåll igen :p Men vet ni...