Igår morses när jag kom till lagårn var det en som hade kalvat, samt en som lammat. En kvigkalv och tackan fick dubbelt upp ! Allt på samma gång givetvis. Även om man kan tycka att det kanske kunde vart på eftermiddagen eller en annan dag så var det inte helt oväntat, man har liksom en magkänsla ibland, man känner på sig att något väntar när man kommer till lagårn. Och på väg till lagårn när jag gick förbi hörde jag flera roma dovt därinne, också ett tecken på att något hänt då jag aldrig hör något annars. Rätt hade jag, där låg hon, relativt nyfödd och väntade på mig på spalten.

Så det var bara att bygga en box till tackan, ta lammen så hon kom efter, hämta mat, vatten och halm. Jodopaxen och slänga ett vakande öga så hon vet vart sina lamm är osv. Sen bygga en box till kalven, hämta skottkärran, så få i henne i skottkärran, vilket inte var så lätt då hon var hal som en ål ;) haha. Tur att en rikti käring reder sig själv.

Men när alla de där "småsakerna" är gjorda så är man rätt jäkla nöjd med sin själv efteråt. Se lammen dia på sin mor. Det är ju de som är de fina med lammningen, när tackan väl är själv med sina lamm sköter de sig själva förutom vår service med vatten och mat samt en hel del kel deklart.

Men idag, på eftermiddagen ringde min chef och frågade ifall jag sett något på den nykalvade imorses. Inget. Så berättade hon att hon en halvtimme efter att jag åkt från gården gått ut och hittat henne i kalvförlamning. Då känner man sig inte som världens bästa djurskötare direkt, jag som var så glad när jag åkte. Nystrött överallt, lite småstäd osv i lagårn, jag trodde ju att alla djur var nöjda å glada när jag åkte. Så händer nåt sånt, och jag tar på mig sånt där fullständigt. Tar skulden. Vet att de fort kan vända, att de kan gå från piggelin till vrak på nolltid. Men ändå, jag kan inte låta bli att känna skuld :/

Lilla rymlingen som kommer å går precis hur hon vill i "barnkammaren"..

Men förutom ångesten över kosssan och en himla massa spring mellan mamma å stan så är det väldigt gött med ledigt, än skönare ska det bli att få sova ut imorgon <3 Fick ett bakryck innan, bakade en klassisk cheesecake och en kladdkake cheesecake. Slänger upp recepten imorgon !

Nu ska jag göra som min övernattningskompis å Gucci, sova :) Godnatt.

Jaa, som rubriken lyder. Sedan jag gick på ledigt å kom till Tidaholm har jag sprungit mellan mamma å stan som en yr höna känns de som.

-Vårdcentralen å hud "specialist" 13.30 Pratade om ringormen å hon kollade över allt, dvs halsen och hela hårbotten . Fick en salva med kortison i utskriven och ett schampo. Så nu hoppas jag bara, färdigbehandlad om ca 6 veckor, hurra! Äckliga ringorm :(

Hem å äta, fika lite å sen iväg igen.

- De där härliga cellprovet de tar på livmoderhalsen för att så tidigt som möjligt upptäcka livmoderhalscancer. Så nu är de bara att vänta i mellan 1 och 2 månader på svar. Det är ju definitivt inte de roligaste jag gjort, hatar att lägga mig i den där stolen å minns första gången med skräck. Men det är ju deras jobb, deras vardag.. så för dom är de ju som när jag mjölkar korna, hur jävla skevt de än låter. Och jag rekommenderar verkligen alla att göra provet om ni får en kallelse. Obehagligt vare, men nu är de gjort å behöver inte göras igen på 3 år. Yay!

Fram till stan igen, handla, möta moster å kusiner. Tillbaka till mamma igen och sen ska de bakas.